Om axelledens sjukdomar
Axelkirurgi
SLAP - Labrum skada
Ovanstående bild visar labrums normala anatomi.
SLAP II skada; Ovanstående bild visar en skada (röd markering) på övre labrum.
Ganglion /cysta; Ett ganglion (labrumcysta) uppkommer genom att ledvätska pressas ut genom en labrumskada och bildar en påse.
Finjusteringen av axelledens stabilitet är beroende av ledskålen och broskläppen (labrum) som tillsammans fungerar som en sugkopp. Denna sugkopp fäster sig vid ledhuvudet och gör att musklerna inte behöver använda onödigt mycket kraft för att hålla ledhuvudet på plats.
Ett trauma eller ett kraftigt ryck i armen kan slita loss en del av labrums övre infästning. Ibland orsakas skadan av ren utnötning p.g.a. många repeterande rörelser. Får man ett hål i labrum så försvinner tätningen och lite av axelledens stabilitet. Instabiliteten som uppkommer är oftast så liten att patienterna inte lägger märke till den. Men ibland kan de känna att axeln ”glider till” eller ”rycker till” vid vissa rörelser.
Diagnos; Patienter som söker en specialist för en labrumskada är oftast relativt unga (<35år) och har haft problemen i många år. Smärtorna är sällan intensiva och vanligen har man inte ont nattetid. Patienterna har en normal rörlighet i axelleden och är mycket sällan stela. Smärtorna är mest påtagliga när armen lyfts upp och sträcks bakåt. Kastande rörelser kan ge upphov till knäppningar och kraftiga smärthugg. Smärtorna sitter oftast på axelns baksida och ibland också på framsidan, men sällan på utsidan av axeln.
Utredning; Diagnosen kan i de flesta fall ställas efter en enkel axel undersökning. En lokalbedövningsinjektion i axelleden (intraartikulärt) bekräftar oftast diagnosen. Är diagnosen osäker kan det vara bra att utföra en magnetkamera undersökning (MR). Visserligen ser man sällan skadan på MR, men man kan utesluta andra problem och finna ledtrådar (ex. cysta) som styrker diagnosen.
Behandling; Den viktigaste behandlingen är i huvudsak träning och att undvika smärtprovocerande rörelser. Det är viktigt att räta upp ryggen och undvika belastande rörelser där armbågen förs bakom ryggen. Träningsprogrammet skall vara inriktat mot stabiliserande träning och träning av ”rotatorcuffen”. Ett träningsprogram som går ut på att töja och tänja axelleden kan ibland ge ökande problem.
Operation; Blir patienten inte bättre av sjukgymnastik, och skadan påtagligt hämmar patienten, bör man överväga att sy fast den del av labrum som lossnat. Operationsresultaten är normalt sett goda hos patienter yngre än 30 år och relativt dåliga hos patienter äldre än 40 år. Eftersom 10% av patienterna förvärras av en operation, bör man noga överväga för och nackdelar med operationen. Om en ledcysta (ganglion) ger upphov till smärtor eller svaghet i axeln (nervinklämmning) är det nödvändigt att reparera labrumskadan.