Om axelledens sjukdomar
Axelkirurgi
Operation-Frozen shoulder
Den viktigaste behandlingen vid frusen skuldra är smärtstillande tabletter. Man kan också kontakta en sjukgymnast för att få förslag på andra typer av smärtstillande behandling. Massage, elektrisk stimulering (TNS), akupunktur, rörelseträning, värmebehandling etc kan vara värt att pröva.

Idag finns det en lång rad behandlingar beskrivna som kan förkorta sjukdomsförloppet. Det är svårt att säga att den ena metoden är bättre än den andra. Något år efter behandlingen är resultaten likvärdiga oavsett hur man behandlar frozen shoulder. En av de viktigaste smärtlindrande behandling är egentligen att komma fram till rätt diagnos. När patienten får information om att frusen skuldra är en sjukdom som läker av sig själv brukar smärtorna reduceras tillräckligt mycket för att man skall kunna undvika en operation.

Vilka patienter opereras?
En liten andel av patienterna som drabbas av frusen skuldra får ett långdraget och besvärligt förlopp. Man överväger oftast mobilisering i narkos eller operation när patienter med frozen shoulder utvecklar ett smärttillstånd som kräver starka smärtstillande mediciner. Den bästa tidpunkten för en mobilisering har diskuterats flitigt. Här finns det olika åsikter. En del axelspecialister tycker att en mobilisering är befogad redan efter 3 månaders sjukdom, andra vill vänta 12 månader. Egentligen kanske inte den exakta tidpunkten är det viktigaste, utan oftast få man bedöma behovet från fall till fall. Då de allra flesta patienter sällan har väldigt uttalade smärtor så är det oftast befogat att vänta. När smärtorna och stelheten inte visar några tecken på att förbättras efter 6 månaders sjukdom är det troligt att sjukdomen kommer att ha ett utdraget förlopp.

Mobilisering i narkos
Denna metod går ut på att söva patienten och sedan manuellt spräcka den stela ledkapseln genom att lyfta armen uppåt, sedan åt sidan och slutligen vrida armen utåt. Denna metod kan vara lämplig för medelålders patienter som inte är allt för muskulösa och har en normal benstomme. Väljer man ut rätt patienter för mobilisering i narkos är komplikationer ändå relativt ovanliga. En stor fördel med mobilisering i narkos är att tekniken är väldigt enkel. I de allra flesta fall väljer jag att mobilisera patienter som haft sjukdomen i mer än 6 månader och fortfarande har stora problem med sin axel.

Artroskopisk operation med kapsulotomi.
En titthålskirurgisk operation är befogad när man kan misstänka att det finns en risk för att patienten skall drabbas av en komplikation under en mobilisering. Det gäller framför allt lite äldre eller bensköra patienter. Väldigt kraftigt byggda patienter kan vara svåra att mobilisera varför dessa gärna opereras. När diagnosen inte är helt säker och man misstänker att det kanske finns ett inslag av ex. inklämd sena är det en fördel att, med titthålsteknik, både klippa upp ledkapseln och åtgärda den inklämda senan samtidigt.